Full fart på bygget!

Ja så heter orten där vi bygger. En 3-salsskola och en 1-salsskola.

Vi är en grupp om 9 personer. För några är det första gången, och för en del en ny resa till detta vackra land.

Efter några timmars arbete…
…är det lunchdags tillagad av en skolkoordinator..

På 2 dagar har vi fått upp:

44 pelare

151 plaketas.

Ett arbete vi är supernöjda med! Vi. har under 2 dagar haft god hjälp av 3 lokala arbetare som varit till stor hjälp!

Nu har vi landat!

Efter en övernattning i Amsterdam bjöds vi på denna vackra soluppgång,
Tack vare KLM’s välvilja att bekosta 7 extra incheckade väskor kunde vi lämna dessa till Norbey och fotbollsprojekten i Bogota. Han var mycket tacksam!

Vi är nu i Santa Marta för 2 veckor. Här ska vi bygga 4 skolsalar så vi börjar kl 07:00 i morgon måndag.

Återkommer med mer information när vi påbörjat vårt bygge.

Construyendo listo INAGURACIÓN

Så var vi färdiga med bygget som innehåller matsal, kök, köksförråd & 2 toaletter.

Första bygget i Colombia med 3 m pelare som Amazonas myndigheter kräver…
Nisse är snart fullblodscolombian med grytan på huvudet. Den är gåvan till nya köket och innehöll dessutom 50 tandborstar och lika många tandkrämstuber till barnen.

Invigning innebär nationalsångerna, tal av rektorn & Curaca (hövdingen), tal av 3 representanter från Smarta HEM (sponsorn), Entropika (vår samarbetspartner i Amazonas, och Fundación Ancla, och inte minst dans av barnen. Dessutom ingår tårta med massor av färgämnen men också naturliga frukter från djungeln.

Rektorn & Curaca.

Nationalsången på såväl Ticuna som spanska. Ticuna är stammen vi byggt åt.
Hela indianbyn är med på festen.
Lärarinnan, Ticunarepresentanten och Curaca. Tal på 3 språk….

Lärarinnan höll ett mycket känslomässigt tal. Hon, rektorn och byn har i många år försökt få skolmyndigheten att genomföra detta utan framgång. Nu gick det på mindre än 10 dagar – tårarna trillade på fler än mig.

Barnens dans var också rörande.
Ticunakvinnan var, enligt henne själv, så tacksam så det gjorde ont i hela kroppen. Hon sjöng också en sång på Ticuna för oss.
Stolta, svettiga men lyckliga byggare.
Tårta som inte går av för hackor!
Efter denna tårta passar det bra med tandborste och tandkräm!
En del fick också sällskap på sista vandringen från byn.

Nu är vi tillbaka i Bogota och i morgon flyger vi hem igen.

Amazonfloden – världens största flod

Båtarna väntar på sina passagerare.

Hamnen i Leticia vid lågvatten, som det är nu, erbjuder en hel del utmaningar. Genom att ta sig över på en spång kommer man till Isla Fantasia. Den växlar mellan att vara en ö eller ligga helt under vatten. Nu är det en ö. Och det var enda platsen där båtarna kunde lägga till.

Väl ute på floden finns det många vackra vyer.
Första stoppet var på Isla los Micos.

Här fick vi träffa en stor mängd ”Herr Nilsson-apor”. Ingen gick säker för ett besök av minst en apa. Med en bananbit i handen kom det många intresserade apor. Elsa fick också smaka på en my sorts huvudbonad.

Ticuna-indianer i traditionella kläder.
Även de små kan bära traditionella kläder gjorda av trädmaterial.

Flickan bor i Macedonia som var nästa stopp. Här bjöds vi på dansuppvisning och möjlighet att handla lokaltillverkat hantverk.

Efter detta var det dags för lunch, också den enligt lokal tradition. Gott och serverad i ett naturreservat.

Fjärilarna ville också vara med.

Sista stoppet var i Puerto Nariño, den näst största Colombianska orten längs floden.

Nisse funderar på en ny klänning till barnbarnet Vera…

På återresan till Leticia passade vi på att titta på vilda sötvattensdelfiner. Här finns både svarta och rosa delfiner och de var på sitt bästa humör. De visade sig många gånger men är svårfångade på bild, så ni får tro på vad jag skriver!

Efter ett par dagars ledigt ser vi alla nu fram emot att börja måla vår skola.

Amazonas

Varje dag får vi en djungelpromenad innan vi kommer till vårt bygge.
Elsa d ä och Elsa d y är superbra på att bygga skola.

Byn heter San Juan de Los Lagos och ligger en bit utanför Leticia. 15 minuter med buss följs av c:a 30 min djungelpromenad. En ganska klassisk djungel”gata” där man går nästan dubbelt så långt som det är nödvändigt, allt beroende på hur mycket det regnar. Det är vad befolkningen säger torrperiod, men igår fick vi ett riktigt Amazonasregn som vi inte varit med om sedan 2013!

Nåväl, bygget flyter på bra. Efter 4 1/2 dag ser det ut så här:

Dags för tak så att vi kan måla.

Vi trivs med vår fantastiska grupp med ålder från 15 år till 74!

Internet är segt så därför lite sporadiska inlägg.

Centro Christiano & Bossa fotboll

Barn till prostituerade mammor

Centro Christiano grundades 1994 och är i full funktion än idag. Huset ligger mitt ibland hus som bebos av prostituerade och numera av Venezuelanska flyktingar, också de prostituerade. En förskräcklig gatumiljö med ”halvklädda” kvinnor som säljer sig när som helst på dygnet. Här finns CC som en oas där 400 barn kommer dagtid och får mat, kärlek, undervisning och mycket mer. Ett 20-tal av dessa sover även där.

Lek i vanlig och varm miljö
I samspråk med en ”profesora”

Fotbollsprojekt Bossa

Mycket tacksam familj för vad detta projekt betyder för deras fattiga familj och Norbey som leder projektet.

I Bossas fotbollsprojekt deltar 400 pojkar & flickor. De har aktivitet måndag t o m lördag varje vecka. Det går nästan att ta på deras tacksamhet, inte bara ledarna utan också barnens och familjernas. Här får de förutom träning också undervisning i den kristna tron.

Matuscheks bollar finns nu i Bossa
Elsa i full aktion tillsammans med Colombianska ungdomar

Nu är nästa anhalt Leticia och vi lyfter om en timma.

Höstresan Colombia 2019 Albertson

Nu är vi lyckligt framme i Bogota. Allt har fungerat bra och ikväll träffas hela gruppen för första gången.

Morgondagen blir en intressant dag med besök på Centro Christiano, en verksamhet för barn till prostituerade mammor. Jag var där för 21 år sedan så det ska bli roligt att komma dit igen.

På eftermiddagen tar Norbey med oss till ett fotbollsprojekt, och det är ju alltid spännande och givande.

Återkommer med bilder och text efter det.

Roligt att vara i Colombia igen.

Anita & Bengt

Dagen är kommen….

Så är vi då på plats i Bonda för invigning av den 4:e AS-skolan.

Här möts vi av 3 nya salar med klinker på golven, klinkersockel, nya stolar och bänkar. Whiteboardtavlan är också på plats.

På skolgården är det fullriggat för invigningen med finklädda barn, lärare och rektorn Cilson.

Dagen till ära var även borgmästaren Martinez med, och i hans följe en mängd fotografer. Det lär väl bli något i lokaltidningen med tanke på PR inför stundande borgmästarval. Hur som helst, Martinez och jag hade förmånen att inviga den första AS-skolan i Bonda 2015, och nu fick vi tillsammans inviga skola nr 4! Myndigheternas tacksamhet för vårt arbete i Bonda går inte att ta miste på.

Martinez håller sitt tacktal….
En skolflicka håller sitt tal på engelska….

Och rektor Cilson himself…

Skolans sponsor, familjen Åkesson, hade hedersplatsen och såväl Patrik som Hilma höll jättefina tal med hälsningar till barnen och lärarna. Efter talen var det dags för bandklippning vid alla 3 salarna och den nyrenoverade toaletten.

Hilma klipper det första bandet tillsammans med borgmästaren…
Det gick ju som en dans…
Sedan fick mamma Anna klippa bandet till toaletterna….
Inga problem där heller.

Eftersom klippningen gick som en dans var det tid för barnens dansuppvisningar – ett nästan obligatoriskt inslag vid alla skolinvigningar.

Pappa Patrik med rektorn Cilson som tar emot uteleksaker som invigningsgåva.

Efter allt detta delade vi ut 400 fikapåsar till alla barn på hela skolan i sina respektive klassrum.

”Fika” i ett av de nya klassrummen.

Till sist mötte jag en pappa som har ett av sina barn i skolan vi byggde 2015. Han kunde inte nog tacka för vad vårt engagemang för Bonda har betytt. Att möta en förälder spontant med så stor tacksamhet går inte att beskriva. Bara att med stor ödmjukhet och tacksamhet ta emot det han sa. Vi alla lämnade Bonda med ett större hjärta för Colombia än vad vi hade när vi kom dit.

Dagen avslutades med besök på 2 andra skolor byggda 2017 & 2018. Skolor i fullt bruk med väl fungerande undervisning.

Med dessa 3, Bonda, Buenos Aires ocj Bellavista har nästan 700 nya barn fått mäjlighet till utbildning – enbart i de skolor AS byggt! Riktigt skönt att ta till sig.

Hur lever Arhuacoindianerna?

Detta är en indianstam i norra Colombia som lever i bergen Sierra Nevadas sluttningar ända ned till Karibiska havets kust. För att ta reda på detta besökte vi idag byn Katanzama som ligger vid kusten. Efter nästan 2 timmar i bussen varav den sista biten på en uttorkad flodbädd var vi så framme i byn.

För att besöka denna by behövs det tillstånd av hövdingen (mamo) och tack vare vår utmärkte kontaktperson i norra Colombia, Roldan German, hade vi fått tillstånd att gå innanför gränsen.

Här har German just passerat gränsen.

I denna by byggde AS en skola för 4 år sedan. Alla hus i den här stammen har flätade palmbladstak, och om det skulle bli någon skola fick det bli sådant tak på den också – annars ingen skola!

En fin och lite annorlunda skola.

Deras egna hus är byggda på lite olika sätt när det gäller väggarna, men taken är alltid de samma.

Anita och jag var här för 4 år sedan och sedan dess har det byggts ett nytt internat (30 barn bor här under veckorna) och i skolan finns det totalt 120 barn. Vidare har ett nytt kök med matsal byggts, vatten har installerats liksom en rejäl solcellsanläggning. Roligt att se hur en by förändras åtminstone i en del avseenden.

Nya internatet med solcellsanläggningen i förgrunden.

Byn ligger som sagt vid Karibiska havet där vi också fick besök av en indianfamilj.

Klassisk klädsel för Arhuacoindianerna.

Man skiljer på pojkar och flickor genom att flickorna alltid bär halsband.

I byns gemensamma kökshus fann vi dessa människor.

Hantverksarbetet sker mestandels utomhus då deras hus knappast har några ljusinsläpp. Dessutom brinner det nästan alltid en eld i mitten av huset.

Ingen av oss Suecos ville byta vår miljö mot deras. Med tacksamhet vände vi tillbaka till civilisationen i Rodadero.

Och i morgon är det den stora dagen vi sett fram emot på hela resan – invigningen i Bonda. Det får bli en ny berättelse!

Skolbygge i Colombia kan också innehålla….

Taxikompisar som gärna kör oss både hit och dit, för det mesta till framkörningsavgiften hemma i Sverige.

Bad i Karibiska havet…

Är man sugen på frukt finns det mycket gott att äta.

Och skulle solen bli för stark kan man alltid köpa sig en hatt!

Mat i goda vänners lag på bra restauranger med priser som får en svensk att häpna.

Den här hade vattenfall på väggen bakom vårt långbord…

…och själva El Chef kom ut och hälsade oss välkomna.

Parallellt med allt detta pågår läggning av klinkergolv i senaste skolan och den sista putsen för att allt ska bli färdigt till invigningen på måndag morgon.

Och som knorr på hela skolsatsningen i Bonda kommer det att läggas klinkergolv i alla AS-skolorna. Likaså renoveras toaletterna så att de blir fräscha.

Nästa steg vi undersöker är att även förse Bonda med vattenrening – allt för att tillsammans med skolmyndigheten skapa en så bra miljö som möjligt för både barn och lärare.