Författare: fredrik

Varmt, tungt och slitigt. Men samtidigt otroligt givande och roligt. Höjdpunkter, förutom att själva bygget går framåt är skolbarn som kommer fram för att prata lite. Kontrasten blir stor mot de unga tjejerna som arbetar i kiosken som inte kan någon engelska. Skola och undervisning gör skillnad i barnens möjligheter att ta sig ur fattigdomen.

Vi jobbade på bra i solen (skönt men varmt) och fick upp resten av väggarna och dörrarna förutom två smala hål bredvid två dörrar för att vi ska kunna fortsätta jobba under tiden dörrarna monteras. Samtidigt städade vi av väggarna som var klara och började grundmåla. Taket börjar sättas imorgon.

Bilder från ”motorvägen” – En åsna mitt i trafiken, en bilverkstad vid vägkanten

Barnen hade idrottslektion på en betongfotbollsplan

Såklart man har en parabolantenn även om man knappt har något annat

Ballongförsäljare i byn vi bor i

En fin buss

Granne med skolan ligger byns café som har biljardbord i hyfsat skick men knappast några väggar

 

142 plaketas (5860 kg betong) och 15 fönster på plats! Men idag var det grymt varmt i solen. När väl väggarna kom upp fanns det vare sig en bris eller skugga. 

I staden Santa Marta, som ligger fantastiskt vid Karibiska havet och är ungefär lika stor som Göteborg, lever ca 80% under fattigdomsgränsen (1,9 USD per dag). Det är i ett av de fattigare områdena vi bygger skolan. Många barn vi ser går tyvärr inte i skolan, utan drar bara runt. De barn som går i skolan är helt annorlunda och mer välmående – de har en framtid.

Trippen upp till skolan (i åtta gångers hastighet)6F857441-6CC3-43A6-AFD0-9AB5AC417992

Olagliga hus (typ favelor) på bergssluttningen

Bakom den skola vi bygger ligger ett exempel på Colombiansk korruption. Byggnaden påbörjades för några år sen, men sedan 2015 har inget hänt. Pengarna har försvunnit i korruption.

Efter en hård dags arbete är man  värd en läsk för 2 kr

Soluppgång över bergen

Tack Linus & Jonas för bilder!

 

Vi välkomnades av områdets rektor som tackade för att vi gav barnen möjlighet till skola. Samtidigt som vi byggde vad de andra både skolhusen fulla med barn. Det är den tredje 3-salsbyggnaden som Ankarstiftelsen bygger på samma tomt. Tomten ligger i ett fattigt område och barnen här skulle aldrig fått gå i skola om inte Ankarstiftelsen byggt skolorna.

Kommunen/området hade gjutit plattan när vi kom dit. Snett och vint, men gjort! 👍 Idag handlade det om att gjuta fast alla pelare och rikta upp dem så att det går att stoppa i och gjuta fast s.k. plaketas mellan pelarna. Det utgör både ytterväggarna och mellanväggarna.

Plattan när vi kom

39 hål för stolpar ska linjera så att vi får i de gjutna väggelementen

Stöttor ska slås i så att vi kan sätta stolparna i lod åt alla riktningar

Stolpresning, gjutning och markering

Till slut var alla pelare resta (39 st * 80 kg = 3120 kg) och 30 plaketas (40 kg/st = 1200 kg) och vi kunde redan nu se hur skolan började ta form

Efter en god natts sömn mötte vi flera hundra barn och ungdomar i en fattig stadsdel i södra Bogota. Ankarstiftelsen har arbetat med att skapa fotbollsskolor för att hjälpa barnen ut från droger och kriminella gäng. En dag full av känslor – otrolig glädje när man ser hur bra arbetet fungerar blandat med stor sorg när man ser och förstår missbruket och problemen.  Vi fick inte gå själva utan bara i grupp. 

En av ledarna är Noreby Osorio som berättade om sitt liv. Hans föräldrar mördades när han var 12 och han hamnade i ett gäng. Hans livsuppgift blev att hämnas sina föräldrar och han blev en ledare för en paramilitär gren. Han hamnade till slut sex gånger i fängelse och den sista gången blev han dömd till 59 års fängelse för två mord. Några år in i fängelsestraffet mötte han kristna inne på fängelset och sex år in började han läsa bibeln och blev  kristen. Han blev helt förvandlad och bara tre år senare blev han frisläppt – för sexton år sen. Nu har han sedan dess arbetat med fotbollsskolor och att hjälpa utsatta barn så att de inte hamnar i drogmissbruk och gäng. Man kunde inte lyssna på hans berättelse utan att bli berörd, vare sig vi eller tolkarna.

En mamma som kom ut från huset som ligger på andra sidan gatan med två av sina barn. Hon var så otroligt glad och tacksam för Ankarstiftelsen och fotbollsskolan som vi besökte. Hon berättade att sedan hennes barn hade börjat fotbollsskolan har de studerat bättre och hållit sig borta från drogerna. När man ser barnen och åldern på dem så är det så svårt att ta in att de håller på med droger redan nu. Mamman längst till höger och barnen längst till vänster.

Autografskrivning

Fotbollsplanen bestod av både gräs, grus, plast och glas

Barnens lekplats

Efter en bra flygresa med KLM är vi framme i Bogota. Idag ska vi bara landa in på hotellet. Imorgon ska vi ut till en av Ankarstiftelsen fotbollsskolor i Bogota.

Framme i Bogota 2610 meter över havet

Reseledaren Bengt Albertson informerar om morgondagens schema

Stadstrafik i Bogota 

Vi flyger från Växjö till Bogota via Amsterdam. Tack vare KLM får vi dubbelt bagage med oss utan extra kostnad.

Efter lite strul med biljetten kom också reseledaren med på resan.

Kvällen tillbringades inne i Amsterdam med lite sightseeing och mat.

Utöver att bygga en skola ska vi också besöka fotbollsskolorna i Bogota. Vi har med oss massor av fotbollskläder (röda väskorna) som vi lämnar där.

Barnen i fotbollsskolorna kommer från familjer som sitter fast i gängförhållanden. De får både vanlig undervisning och fotbollsträning. Bland annat för att lära sig att man inte slåss när det blir problem och man förlorar.

Jag är en av totalt 12 svenskar som är på väg till Santa Marta i Colombia för att bygga en skola för fattiga barn. Jag kommer att dela bilder och lite texter under resans gång. Hoppas att ni kommer att få inspiration och glädje av bilderna och berättelserna.

Vi åker med organisationen Ankarstiftelsen.