Detta är en indianstam i norra Colombia som lever i bergen Sierra Nevadas sluttningar ända ned till Karibiska havets kust. För att ta reda på detta besökte vi idag byn Katanzama som ligger vid kusten. Efter nästan 2 timmar i bussen varav den sista biten på en uttorkad flodbädd var vi så framme i byn.
För att besöka denna by behövs det tillstånd av hövdingen (mamo) och tack vare vår utmärkte kontaktperson i norra Colombia, Roldan German, hade vi fått tillstånd att gå innanför gränsen.
I denna by byggde AS en skola för 4 år sedan. Alla hus i den här stammen har flätade palmbladstak, och om det skulle bli någon skola fick det bli sådant tak på den också – annars ingen skola!
Deras egna hus är byggda på lite olika sätt när det gäller väggarna, men taken är alltid de samma.
Anita och jag var här för 4 år sedan och sedan dess har det byggts ett nytt internat (30 barn bor här under veckorna) och i skolan finns det totalt 120 barn. Vidare har ett nytt kök med matsal byggts, vatten har installerats liksom en rejäl solcellsanläggning. Roligt att se hur en by förändras åtminstone i en del avseenden.
Byn ligger som sagt vid Karibiska havet där vi också fick besök av en indianfamilj.
Man skiljer på pojkar och flickor genom att flickorna alltid bär halsband.
I byns gemensamma kökshus fann vi dessa människor.
Hantverksarbetet sker mestandels utomhus då deras hus knappast har några ljusinsläpp. Dessutom brinner det nästan alltid en eld i mitten av huset.
Ingen av oss Suecos ville byta vår miljö mot deras. Med tacksamhet vände vi tillbaka till civilisationen i Rodadero.
Och i morgon är det den stora dagen vi sett fram emot på hela resan – invigningen i Bonda. Det får bli en ny berättelse!